Sitter i en fåtölj i vardagsrummet och dricker kaffe, Christoffer sitter och jobbar på övervåningen och grabbarna grus leker i köket, de har släkt varenda lampa och gjort koja under köksbordet. Njuter av att faktiskt kunna sitta såhär, att de är så bra på att leka själva och inte alltid behöva bli ”passade”. De börjar bli så stora, även fast de är rätt små. Samtidigt har det börjat rycka i bebisnerven, mellan Alvin och Gabriel han bebis suget aldrig sätta in. Vi ville gärna ha tätt mellan barnen men sugen på just en bebis han jag ju inte bli
nu däremot med en 3,5 och en 5 åring har suget kommit krypandes. Tur att vi är överens jag och Christoffer om att familjen inte är komplett än

Sötisar, Alvin ca 1,5 och Gabriel bara några månader känns som att det va nyss men samtidigt så länge sen, mina älskade små hjärtan!

